Hemprov Hinduism och Buddhism

Hemprov Hinduism och Buddhism

1. Vad betyder reinkarnation?

Återfödelse

2. Vilket är inte en gud inom Hinduism?

Gautama

3. Vad betyder/menas med ahimsa?

Icke våld

4. Vem stod på de kastlösas sida och bekämpade orättvisor utan våld?

Mahatma Gandhi

5. Resultatet av en människa handlingar, plikter, ord och tankar under hennes

livstid.

Karma

6. Vad stämmer bäst på buddhistiskt munkliv?

En munk måste leva i fattigdom

7. Vad var det Siddharta upplevde, då han för första gången begav sig utanför

barndomens palats?

Lidande och död

8. När prinsen blev Buddha hade han förstått..?

De fyra ädla sanningarna

9. Buddha betyder…?

Den upplyste

10. Hur når man befrielse från lidande..?

Den åttafaldiga vägen

11. skriv namnet på den man som kämpade för indiernas rätt och ville få Indiens

självständigt från England

Mahatma Gandhi

12. Världssjälen finns i alla människor och runt omkring, vad kallas den med ett

annat namn?

Brahman

13. Vad man återföds som beror på den karma man samlat på sig, förklara

(Hinduism).

Karman är resultatet, slutsumman av hur en människa har levt. Handlingar, plikter, ord och tankar under en människas liv. Har man levt ett bra och hederligt liv får man bra karma och kan återfödas till en högre kast. Har man däremot levt ett dåligt och ohederligt liv får man dålig karma och kan återföddas i en låg kast.

14. Vilka är det fem levnadsregler buddhisterna ska följa?

* inte döda

* inte stjäla

* inte leva sexuellt lösaktigt eller vara otrogen

* Inte ljuga

* Inte använda berusningsmedel och droger

15. Buddhas lära är sammanfattad i ”de fyra ädla sanningarna” vilka?

1. Allt är lidande och otillfredställelse

2. Orsaken till lidande och otillfredställelse

3. Lidande och otillfredställelse kan upphöra

4. Vägen bort från lidande och otillfredställelse

16. Vad kallas Buddhas lära och hur symboliseras den?

Själva läran kallas för Dharma som betyder lära eller lag och den är som en vägledning till människor för att skaffa sig kunskap och verklig insikt om sig själva och sitt eget väsen. Människan har de rätta svaren och sanningarna inom sig själv säger Buddha och om man följer mellanvägen – den åttafaldiga vägen kan man komma till insikt och nå nirvana till slut. Den åttafaldiga vägen symboliseras med ett hjul med åtta ekrar som kallas lärans hjul.

17. Varför är buddhister vegetarianer?

En av buddhisternas regler är att inte döda eller skada levande varelser så detta gör att dom flesta buddhister äter vegetarisk mat istället för att döda djur.

18. Vad kallas Buddhas första predikan och kan du också berätta vad den innehöll?

Efter Siddharta Gautama hade blivit Buddha, den upplyste, höll han sin första predikan i Sarnath utanför Benares (Varanasi). Den kallas för Benarespredikan och i och med den satte han lärans hjul i rörelse. Han sammanfattade sin lära, Dharma, i de fyra ädla sanningarna:

1. Allt är lidande och otillfredställelse - Livet är fyllt av lidande (dukkha)

2. Orsaken till lidande och otillfredställelse - Lidandet orsakas av livstörsten, att vi vill ha mer

och aldrig är nöjda med det vi har.

3. Lidande och otillfredställelse kan upphöra - Lidandet upphör om livstörsten övervinns, att

vi slutar önska nya och bättre saker och är nöjda med det som vi har.

4. Vägen bort från lidande och otillfredställelse – Man kan övervinna livstörsten om man

följer den åttafaldiga vägen som visar hur man ska göra och leva.

Den åttafaldiga vägen eller mittenvägen symboliseras av ett hjul med åtta ekrar och de står för:

1. Rätt kunskap – att förstå Buddhas lära, de fyra ädla sanningarna

2. Rätt sinnelag – att tänka goda tankar

3. Rätt tal – att inte ljuga och använda elaka ord och tomt prat

4. Rätt handlande – att inte döda eller skada människor och djur, inte stjäla och leva okyskt

5. Rätt liv – att inte orsaka andra lidande

6. Rätt strävan – att tänka innan man handlar och sträva efter det rätta och bekämpa det onda

7. Rätt vaksamhet – att vara uppmärksam och vaken och ge akt på sin kropp, sina sinnen, känslor och tankar

8.Rätt meditation – att vara lugn och koncentrerad med hjälp av denna metod för att nå den slutliga upplysningen.

19. Förklara kastsystemet eller kasten i Indien? Vad anser du om det? Gör en jämförelse med något annat ”system” som du kan komma på.

I Indien bodde för flera tusen år sedan ett mörkhyat folkslag som hette Dravider. För ca. 3500 år sedan erövrades Indien av ett ljushyat krigarfolk från nordväst som kallade sig själva för Arier (=de ädla) och använde sig av hästar. Arierna bestod av olika stammar som tog över och härskade i området.

De olika folkens religiösa tro smälte så småningom samman och blev till Hinduismen och själva kastsystemet tros ha sitt ursprung från just denna tid.

Från början fanns det fyra samhällsklasser:

1.Präster

2.Krigare och ämbetsmän

3.Bönder, köpmän och hantverkare

4.Tjänare och slavar

Den första indelningen de fyra klasserna s.k. Varna (=färg) finns omskrivet i Rigveda, den äldsta skriften inom Hinduismen. Där kan man läsa om hur de fyra klasserna skapas ur guden Brahmas kropp; prästerna ur huvudet, krigarna ur armarna, bönderna ur låren och tjänare och slavar ur fötterna. Det var gudarna som ville att människorna skulle höra till olika klasser men eftersom det var härskarklasserna som bestämde allting så påverkade de säkert vad som skrevs i böckerna på den tiden.

Dom här klasserna som blev kallade kaster blev senare indelade i omkring 3000 underkaster där var och en har sin egen samhällsställning, sina traditioner och regler. Underkasterna kallades Jati som betyder födelse, ursprung, ras på Sanskrit och ofta hör yrke och kast ihop t.ex. bönder i en och skräddare i en men det kunde också vara människor i en by som blev en Jati eller underkast. Den kast som man föddes i fick man behålla livet ut.

De strängaste kastreglerna förbjuder äktenskap, måltider och umgänge utanför sin egen kast. Förutom alla kasten fanns också dom som var utanför, de kastlösa eller de oberörbara.

När man började tro på återfödelse och själavandring och att det var gudarna som hade ordnat människorna i olika kaster fick kastsystemet fäste i samhället. Det verkade vara rättvist eftersom vad man återföddes som berodde på hur man hade levt i sitt tidigare liv. Dom som var fattiga och födda i en dålig kast kunde ändå hoppas på att komma till en bättre i nästa liv om de samlade på sig bra karma.

På 1500-talet blev Sverige också indelat i fyra klasser som kallades de fyra stånden och det var ungefär likadant indelat som i Indien.

1. Präster

2. Adel

3. Borgare

4. Bönder

Om vi hade haft Hinduismen som religion kanske vi också hade haft kastsystem här i Sverige. Jag skulle inte vilja ha det för att jag tycker att det verkar orättvist för så många och det skulle bli jobbigt för att man inte kan umgås med vem man vill eller om man inte alls är intresserad av sin egen kasts yrke. Jag tycker att det är bra att vi inte har kastsystemet i Sverige.

20. Ber till gudar

Inom Hinduismen finns det många gudar som man kan be till. Det kan se helt olika ut vilka gudar olika personer tillber och hur dom gör det. Några vanliga gudar som tillbes i Hinduismen är Brahma, Vishnu och Shiva men det finns många fler.

Enligt Buddha kan inte några gudar hjälpa människan så det är ingen mening med att be och offra till dom men idag tillbeds ändå Buddha nästan som en gud på vissa ställen.

21. Tror på reinkarnation/återfödelse

Inom Hinduismen återföds människans själ, Atman, om och om igen ända tills man når Moksha och förenas med världssjälen, Brahman. Det är karma som avgör vad man återföds som i nästa liv och har man levt ett bra liv med goda gärningar så kan man ta sig uppåt i kastsystemet.

Buddhismen tror också på återfödelse men det finns ingen själ som vandrar vidare. Återfödelse sker hela tiden för att allting förändras hela tiden så det är inte förrän man når nirvana som hjulet slutar att snurra och allt blir stilla och lugnt.

22. Tror på världssjälen

Inom Hinduismen tror man på världssjälen som kallas Brahman och den genomsyrar allt i hela universum.

Inom Buddhismen tror man inte på någon världssjäl heller för att allt förändras och det finns ingen gud som har kunnat skapa den heller.

23. Indiskt ursprung

Hinduismen är världens äldsta religion. Den växte fram i Indien för ca.3000 år sedan och är en sammanblandning av Dravidernas och Ariernas olika stammars religiösa tro och kultur. Det är denna blandning av olika tro och ritualer som har gjort Hinduismen till en så öppen och tolerant religion som kan acceptera nya gudar.

Siddharta Gautama som senare blev Buddha (den upplyste) föddes inom Hinduismen som hindu i norra Indien (nuvarande Nepal) så själva Buddhismen föddes på sätt och vis ur Hinduismen eller i alla fall som en reaktion på den religionen i Indien. Det var inte förrän efter Buddhas död som Buddhismen blev en egen religion.

24. Har kloster

Hinduerna har tempel som är vigda till de olika gudarna där de troende kan be och offra t.ex. blommor och rökelse. Deras gudstjänst kallas Puja och hålls av en Brahmin som är präst.

Klostren är viktiga inom Buddhismen som har kallats en munkreligion. Buddhismen har munk- och nunnekloster och de har flera levnadsregler än en vanlig buddhist som de måste följa. Det finns också klosterskolor och munkar brukar vara lärare på vanliga skolor också.

25. Har kastväsende

Hinduismen är känt för sitt speciella kastväsende där man uppdelas i olika samhällsgrupper. De fyra Varna, de stora kasten och de flera tusen underkasten som kallas Jati. Det finns också människor som inte ens är med i en kast och de kallas orena och oberörbara. Hela kastsystemet handlar om renhet och orenhet, de höga kasten är de renaste och de kastlösa de orenaste. Mahatma Gandhi kallade de oberörbara för Harijans som betyder Guds barn.

Buddha sa nej till kastväsendet och sa att alla människor var lika mycket värda. Alla människor kunde följa hans lära även om man var fattig och hade ett dåligt liv. Om man jämför med Hinduismen så känns Buddhismen modernare och bättre när det gäller orättvisor. Det är svårt att tycka att en nyfödd oberörbar får skylla sig själv tycker jag.

26. Vad är det för skillnad mellan ”lilla vagnen” och ”stora vagnen” inom Buddhismen? Om du skulle konvertera till Buddhismen vilken ”gren” skulle du välja och varför, du får bortse från det rent geografiska?

Hinayana –

Betyder ”Lilla Vagnen” och innebär att bara munkar och nunnor kan nå Nirvana. Enligt dem själva är det Buddhas sanna lära och den finns främst på Sri Lanka, Thailand, Burma, Kambodja och Vietnam. Den kallas också Theravada som betyder de äldstes lära. Munkarna känns igen på sina saffransgula dräkter och de lever ett enkelt och strängt liv. Mesta tiden upptas av meditation, undervisning och läsning av heliga texter. De går även dagligen ut på sina tiggarrundor då vänliga människor lägger mat i deras tiggarskålar. De får bara äta ett mål mat om dagen, de får inte gifta sig, gå på nöjen, ha många ägodelar och i strängaste fall inte röra vid pengar. De har arhaten som förebild, en som genom egna ansträngningar har nått Nirvana och därmed är befriad från alla begär och återföds inte mer.

Mahayana –

Betyder ”Stora Vagnen” och innebär att alla människor kan nå Nirvana. Buddha betraktas oftast som en Gud och Nirvana omtalas som ett lyckligt paradis. Astrologi och tro på onda och goda andar förekommer också i denna inriktning som finns främst i Kina, Japan, Korea och Tibet. De har bodhisattvan som förebild, en helig person som nått fram till nirvana men som av medlidande med andra frivilligt uppskjuter sin egen frälsning och stannar kvar i världen för att hjälpa andra. Mahayana-munkar får inte heller gifta sig och de har också regler att följa dock inte lika stränga som inom Theravada. Japanska Zen-munkar får dricka risvin och ha hand om pengar, de får också arbeta för sitt uppehälle (som i Kina). Zen-buddhism i Japan och Lamaism i Tibet kommer också från “Stora vagnen” och Dalai Lama räknas som en bodhisattva.

Jag tycker att Mahayana (stora vagnen) verkar mera rättvis och inte lika sträng som Hinayana (lilla vagnen) så jag skulle nog välja den om jag måste. Om det blir flera bodhisattvor som vill hjälpa andra så borde de som har det fattigt och svårt kunna få det lite bättre med deras hjälp. Jag tror att många kanske kan få hjälp av Buddhismens regler för att kunna leva ett bättre liv fast det kan vara svårt att tänka på dom hela tiden.

27. Hur skiljer sig Hinduismen och Buddhismen i tron om vad som händer när man dör. Vad händer med själen och vad är skillnaden när man uppnår befrielsen? Skriv gärna dina personliga funderingar om detta.

Hinduerna tror på att människan har en evig själ, Atman, som vandrar vidare till en ny kropp och återföds till något annat när vi dör. Det kallas reinkarnation och själva kretsloppet av återfödelser kallas Samsara. Egentligen är Atman en del av Brahman och vill återförenas igen men detta kan bara ske genom Moksha som betyder att man befrias från återfödandet. Hinduerna måste därför samla på sig bra karma genom att t.ex. göra goda handlingar för att tillslut slippa återfödas. Det finns många olika vägar att nå Moksha t.ex.

!. Bhakti- känslans och hängivenhetens väg dyrkar guden Krishna.

2. Vishetens eller kunskapens väg använder sig av yoga, askes, meditation och studerar de heliga skrifterna.

3. De goda gärningarnas väg där de också offrar till gudarna

Världssjälen kallas Brahman och är en andlig kraft som genomsyrar allt i hela universum. Brahman kan också kallas Gud.

Inom Hinduismen brukar man likna Atman vid en vattendroppe och Brahman vid det stora vattnet, människans själ som förenar sig med världssjälen är själva meningen med livet.

Buddhisterna tror inte på att människan har någon själ och de tror inte på någon världssjäl eller på att gudar har skapat världen. De tycker att det är helt meningslöst att be och offra till gudar eftersom de gudomliga makterna och andarna är svaga och kan inte hjälpa någon människa. Människan ska söka visdom och insikt inom sig själv genom att leva rätt (fredligt och kärleksfullt) och meditera. Buddhisterna tror att vi återföds hela tiden och det vi gör idag påverkar hur vi är imorgon osv. Allting förändras hela tiden och när man dör kan ens karma föras vidare till en ny kropp men det finns ingen bestämd själ som i Hinduismen som går vidare. Människans mål är att nå Nirvana då man slipper återfödas och blir fri. Nirvana är ett tillstånd som man delvis kan uppnå i det här livet. Nirvana betyder utslocknande och beskrivs som total stillhet ”där det inte blåser” och där är man befriad från allt lidande.

Jag tycker att det verkar finnas bra saker med båda religionerna men det känns som sagor som är svår att tro på. Det finns mera hopp för dom svaga i Buddhismen och jag tycker att det är bra att alla människor har sanningen inom sig. Om man skulle vara hindu skulle man säkert oroa ihjäl sig för att man är en dålig människa och återföds till nåt hemskt. Befrielsen Moksha eller Nirvana är ju ganska lika förutom att i Moksha far människans själ till Brahman, världssjälen och så blir allt lugnt medan Nirvana verkar vara mer ett tillstånd som är lugnt utan själ eller världssjäl.

Please be aware that the free essay that you were just reading was not written by us. This essay, and all of the others available to view on the website, were provided to us by students in exchange for services that we offer. This relationship helps our students to get an even better deal while also contributing to the biggest free essay resource in the UK!