Begreppet informationsöverflöd

Informationsöverflöd

1. INLEDNING

Begreppet informationsöverflöd som fenomen har visserligen funnits länge men det är i samband med uppkomsten av moderna innovationer på 90-talet såsom internet, e-post, fax, mobiltelefoner m.m. som det blivit aktuellt att tala om informationsöverflöd i en större negativ bemärkelse (Bawden, Holtham, & Courtney, 1999). De menar vidare att ett informationsöverflöd uppstår när mängden relevant information överstiger individens kapacitet att processera alltihopa, vilket kan leda till minskad prestationsförmåga i kombination med ökad stress och i värsta fall till allvarliga hälsoproblem (Bawden m.fl., 1999; Allen & Wilson T.D., 2003).

Inom högskolor och universitet ingår oftast mycket läsning på egen hand och utbildningen ställer krav på att studeranden på högre nivån skall klara av att utföra självständig forskning. Utöver aktiv informationssökning inom universitetsstudierna blir de även utsatt för information i vardagliga situationer, då kan det vara frågan om antigen aktiv eller passiv informationssökning, d.v.s. information som man erhåller fast man inte aktivt sökt om det (Allen & Shoard, 2005).

Denna uppsats kommer att försöka undersöka hur högskolestuderanden upplever mängden information som de kan tänkas komma i kontakt med både i sina studier och under sin frihet, och baserat på de resultat jag framhåller jämföra dem med tidigare litteratur.

1.1. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att försöka ta reda på hur erfarna högskolestuderanden handskas med all den information som de stöter på i sin informationssökning i studierna och vardagligt.

Forskningsfrågorna kan formuleras som följande:

· Hur upplever högskolestuderanden informationsöverflöd i sin informationssökning inom studierna samt i en vardaglig kontext?

· Hur går de tillväga för att klara av att handskas med all information?

1.2. Uppsatsens struktur

Uppsatsen börjar med en litteraturöversikt över fenomenet informationsöverflöd och redogör för hur det definieras i övrig litteratur. Tredje kapitlet redogör för undersökningsmetoderna i datainsamlingen, samt kort beskrivning om respondenterna. I fjärde kapitlet redogörs resultaten. Uppsatsen avslutas med diskussion i kapitel fem.

För övrigt är det lättare att hitta litteratur om hur informationsöverflöd påverkar i ett arbetsrelaterat klimat, t.ex. hur ledarskap hanterar mängden information i en organisation, eller hur mängden information korrelerar med beslutsfattares förmåga att göra rationella beslut (Hwang & Lin, 1999). Litteratur som behandlar hur individer upplever informationsöverflöd t.ex. i en vardaglig kontext förekommer dock inte i lika stor utsträckning.

Denna uppsats kommer inte att fokusera så mycket hur informationsöverflöd upplevs eller påverkar på en arbetsplats utan kommer istället att titta närmare på den kognitiva och känslomässiga aspekten som enskilda individer erfar utav informationsöverflöd samt hurudana strategier de tillämpar för att klara av handskas med mängden information, t.ex. som Savolainen (2007) tar upp i sin undersökning.

2. LITTERATURÖVERSIKT

2.1 Fenomenet informationsöverflöd

Beskrivning av begreppet informationsöverflöd varierar en del i litteraturen. Allen & T.D. Wilson beskriver det så här:

"At the personal level, we can define information overload as a perception on the part of the individual ... that the flows of information associated with work tasks is greater than can be managed effectively, and a perception that overload in this sense creates a degree of stress for which his or her coping strategies are ineffective." (Allen & T.D. Wilson, 2003, s. 34)

Bawden & Robinson (2009, s. 183) uttrycker det som "The feeling of overload is usually associated with a loss of control over the situation and sometimes with feelings of being overwhelmed".

Patrick Wilson (1995) tar likaså kort upp den vida tolkningen av begreppet, han menar att informationsöverflöd kan t.ex. betyda att man helt enkelt hamnar under bördan av för mycket information, kvantitativt sett, eller så kan det uppfattas såsom att man blir erbjuden en alltför stor mängd relevant information som överstiger människans kognitiva förmåga, d.v.s. man blir tvungen att sätta mera tid och energi på att anamma och tolka den nya informationen.

Tildline (1999, s. 499) skriver att informationsöverflöd är ett resultat av att man är blasé på redundant information. Det är frågan om information som är alltför banal och saknar både värde och intresse att det till sist bara uppfattas som informationsbrus.

Informationsöverflöd kan ta sig i uttryck på många olika sätt, i litteraturen beskrivs det ofta på ett negativt sätt, ofta associerat med känslor som bl.a. stress, leda, ångest, frustration, distrahering, ineffektivitet och förvirring (man tappar fokus) (Eppler & Mengis, 2004, ss. 328, 333; Savolainen, 2007, s. 613).

Buse (2007) har undersökt närmare kring hur övrig litteratur har beskrivit informationsöverflödsfenomenet, och sammanställt det i två huvudkategorier som han helt sonika kallar för "Information overload 1", respektive "Information overload 2".

Information overload 1 är litteratur där informationsöverflöd skildras som ett externt objektivt fenomen. Det är m.a.o. frågan om information som uppstår främst utav teknologiska apparaturer, t.ex. dator, fax, telefon som uppstår i "informationsintensiva miljöer, företrädelsevis inom yrkeslivet" (Buse, 2007, kap. 4.3). Den andra delen, Information overload 2, är litteratur som återger fenomenet ur en mer subjektiv synvinkel, t.ex. hur enskilda individer upplever mängden information i sin vardag. Informationsöverflöd kan uttryckas i människors känslor såsom trötthet, leda, frustration, förvirring o.s.v.

2.1 Möjliga orsaker till varför informationsöverflöd uppstår

Sedan skrivkonsten uppfanns möjliggjorde det en nytt sätt att tänka emedan det var möjligt att dokumentera sina tankar och funderingar på papper och bevara det för kommande generationer (Buse, 2007). Något nämnvärt informationsöverflöd existerade inte direkt då ännu, snarare tvärtom, eftersom det var problematiskt att lokalisera relevant information. De antydningar som härstammar från den tiden om att det existerade ett informationsöverflöd bör inte tolkas på samma sätt om vi gör idag. Det var snarare så att man syftade på att man var oförmögen att läsa igenom allt som hade skrivits under sin livstid (Bawden & Robinson, 2009).

Att Gutenbergs tryckpress på 1400-talet var en revolution är mer eller mindre ett faktum menar Bawden & Robinson (2000); det medförde bättre kommunikation mellan folk då flera kopior av ett och samma dokument kunde sprida sig till flera regioner.

Moderna innovationer inom informationsteknologin från Gutenbergs tid till nutid såsom masstryckning av böcker men även publiceringar av flertaliga tidskrifter och journaler och senare uppkomsten av datorn har gett upphov till att informationsöverflödsfenomenet gradvist framträtt allt mera som ett allvarligt problem. Runt 70 till 80-talet ses informationsöverflöd officiellt som ett problem, i synnerhet i den akademiska världen eftersom det ter sig hart nära omöjligt att kunna hålla sig à jour med all den litteratur som publiceras inom ens eget ämne (Bawden & Robinson, 2009, s. 182). Samma problem stöter Patrick Wilson (1996) på då han skriver att det blivit nödvändigt att specialisera sig allt mera inom sin vetenskapsgren för att kunna bibehålla sin expertis över ett visst forskningsområde. Wilson exemplifierar detta med nutida amerikanska filosofer som lider av detta problem eftersom de inte klarar av att följa med vad deras kollegor skriver och publicerar. Patrick Wilson fortsätter med att citera Bar-Hillel (1963, s. 96) att det blir slutligen mer eller mindre nödvändigt att kontinuerligt begränsa sitt forskningsområde för att handskas med all vetenskaplig litteratur.

Det att man tror sig lida av informationsöverflöd kan likväl beror på att man har för många ärenden att uträtta, för många aktiviteter och för många plikter. Det uppstår vad som i litteraturen beskrivs som "work overload; människor t.ex. i arbetslivet som jobbar övertid till den grad att det är skadligt för hälsan. (Allen & Wilson T.D., 2003; Bawden m.fl., 1999; Bawden & Robinson 2009). Patrick Wilson (1995) anser att en effektiv strategi mot "work overload" är teamwork [på arbetsplatsen] istället för att lägga allt ansvar och arbete på den enskilde.

Modern teknologi och dess konsekvenser

Datorn och digitaliseringen av information på 1990-talet i samband med nya informations- och kommunikationsteknologier såsom e-post, internet, intranet, mobiltelefon o.dyl. är ofta populärt att beskylla på för att vara den primära orsaken till informationsöverflöd, särskilt e-post uppfattas ofta som den värsta boven (Allen & T.D. Wilson 2003; Bawden m.fl., 1999; Edmunds & Morris, 2000, s. 21).

Clay Shirky, professor i New York University som undervisar om sociala medier har påpekat att informationsöverflöd mest beror på "filter failure" (Bledsoe, 2009). Han hävdar att den sociala webben (också känt som webb 2.0) medfört en drastiskt förändring i hur information produceras. Shirky använder uttrycket "post-Gutenberg economics" i en Web2expo konferens 2008 (se även Disruptive Library Technology Jester) där han menar att boktryckarkonsten inte bara medförde att en växande mängd information spred sig i världen men att det samtidigt innebar att förläggare tog en risk då de beslöt sig för att trycka något. Eftersom förläggare strävade att gå på vinst från försäljning av det de tryckte krävde det därför en viss filtrering av kvalitet från deras sida. Samma logik med att filtrera för maximal vinst har gällt alltsedan Gutenberg till nutid, menar Shirky. Mediet har visserligen varierat (t.ex. musik, radio, tv) men samma tankesätt har dominerat publiceringen av materialet. Internet, och särskilt webb 2.0, har däremot medfört att publiceringskostnaden på nätet har så gott som försvunnit.

Heylighen (1999) reflekterar lite över samma problem med bristen på filtrering som är ett resultat av den moderna teknologin. Vem som helst kan nu publicera vad de vill på nätet utan att det har genomgått någon som helst kvalitetskontroll. Det uppstår ett överflöd av "low quality information", oftast information av irrelevant, tvivelaktig och opålitliga karaktär som gör det svårt att se skogen för alla träden som han uttrycker det.

Bawden & Robinson (2009, s. 186) anser även de att man kan observera en försämring i informationskvalitet i samband med dessa webb 2.0 applikationer, t.ex. bloggar, wikis, rss flöden, podcasts, vlogs, fotobloggar, sociala nätverk m.m. Författarna menar att även om dessa applikationer ursprungligen tillhörde den "oseriösa" delen av informationskommunikation, d.v.s. främst menat för social kommunikation, nöje och rekreation så har det gradvist börjat omfatta mera professionella och seriösare ämnen och områden, t.ex. spridit sig till bibliotek, journalistisk o.s.v. Att större anonymitet (t.ex. att vem som helst kan redigera en wiki) och allt större mängd skriverier med subjektiva åsikter finns på webben gör det besvärligare för användare att fastställa informationens värde och trovärdighet (2009).

Ett relaterande problem till modern informationsteknologi är som Bawden kallar för "information diversity", d.v.s. att informationen till sin karaktär blir mer mångfaldig. Information kan numera förekomma i flera olika format, t.ex. papper, e-post, webbsidor (inklusive bloggar, wikis, videoklipp, bilder, tabeller m.m.), mobila kommunikationsmedlen (se Allen & Shoard, 2005 om information via mobiltelefoner). Förutom formatet kan informationen innehållsmässigt variera. Mycket beror på hur informationen presenteras och hur läsaren eller användaren uppfattar informationen. Om informationen är tillräckligt koncis, konsekvent och begriplig är den också av högre kvalitet och därmed lättare för användaren att tolka och förstå informationen (Bawden & Robinson, 2009, s. 184; Eppler & Mengis, 2004, ss. 331-332; Simpson & Prusak, 1995, ss. 413, 417-418). Information diversity kan även betyda att litteratur som användaren stöter på återger flera olika perspektiv som inte nödvändigtvis är kompatibla med användarens egen uppfattning (Bawden & Robinson, 2009, s. 184; Kuhlthau, 1993, s. 115).

2.2. Informationsbeteende

Hur informationsöverflöd upplevs beror delvis på hur och varifrån användaren söker fram sin information. Olika individer tillämpar olika strategier för att återvinna information, vare sig det är aktivt (medvetet söka upp själv) eller passivt (t.ex. få information av en slump via tevekanaler, radio, bläddring i dagstidningar, prenumeration på RSS-flöden).

Kuhlthau (1993), professor i Library and Information Science vid Rutgers University i USA, utvecklade en teori som hon kallar osäkerhetsprincipen* (ibid., 111) där hon hävdar att informationsprocessen kan ses som en process "från osäkerhet till förståelse". Början av sökprocessen karaktäriseras av känslor som ångest, förvirring och frustration. Ju längre in i sökprocessen användaren kommer desto mer självsäker blir användaren och får en bättre förståelse och klarhet. En väsentlig aspekt som bör påpekas utgående från Kuhlthaus beskrivning av sökprocessen är att det för användaren inte enbart består av att söka upp relevant information utan att också tolka och förstå den.

2.2.1 Informationsbeteende bland unga och studeranden

Olika faktorer påverkar användarens informationsbeteende. Rowley & Urquhart (2007, ss. 1190-1191) illustrerar dessa faktorer med en modell som de utvecklat (The Information Behavior Model) Modellen (se nedan) tillämpar de på en undersökning av studenters egna syner på informationsbeteende i högskolor och universitet i Storbritannien.

Rowley & Urquhart identifierar två typer av faktorer som påverkar högskolestudenters informationsbeteende; mikrofaktorer som påverkar studenten direkt på en individuell nivå, och makrofaktorer som existerar på en strukturell nivå, som även kan påverka mikrofaktorerna.

Mikrofaktorer;

· Information literacy: Informationskompetens består av olika färdigheter såsom att kunna identifiera ett informationsbehov, söka fram relevanta källor och evaluera dem på ett kritisk sätt samt förstå och använda informationen på rätt sätt.

· Search strategies: Sökrutiner eller strategier som studenter vanligen använder. Författarna skiljer search strategies från information literacy med den motiveringen att studenter oftast vet vad de skall göra men att de inte söker på ett optimalt sätt (t.ex. ospecifika söktermer).

· Discipline and curriculum: Vilket ämne eller inom vilken vetenskapsgren man studerar kan spela en roll eftersom undervisningen ofta varierar från ämne till ämne. T.ex. sättet man lär sig att aktivt söka fram information kan variera från ämne till ämne (eller från fakultet till fakultet).

· Academics' information behaviour: Professorer, forskare, universitetslärare eller överlag alla som undervisar i något ämne fungerar som förebilder och handledare åt övriga studenter. Rowley & Urquhart anser att det är minst lika viktigt för utbildade akademiker att inneha en fullständig informationskompetens eftersom det i sin tur inverkar på studenternas informationsbeteende.

· Pedagogy: Skillnader i pedagogiken kan påverka hur studenten tacklar ett problem eller forskar. Jämför t.ex. universitet som är mer forskningsförberedande och yrkeshögskolor som är arbetsförberedande och har en mer praktiskt inställning till problem och kunskap.

· Support and training: Här kan det vara helt enkelt frågan om att t.ex. kursbiblioteket står till hands för studenter som behöver hitta information eller att kursbibliotekets personal ordnar kurser i informationssökning.

Makrofaktorer;

· Information resource design: Här syftar författarna kanske främst på mångfaldighet och omfång av resurser som erbjuds. Det varierar givetvis på varje universitet och högskola hur mycket energi och resurser de är beredda att satsa på att införskaffa traditionell nödvändig kurslitteratur (samt tillräcklig mängd kopior) men även litteratur som inte hör till läroplanen. T.ex. omfång av prenumerationer på tidskrifter (trycka såväl som elektroniska).

· Availability and constraints to access: Möjlighet att komma åt licenserat material (t.ex. hemifrån). Det här kan vara behändigt om inte nödvändigt för de som utnyttjar universitets fortbildningskurser (eller distansutbildning).

· Information and learning technology infrastructure: Omfattar allt från fysiska utrymmen såsom studie- eller arbetsrum, tillgång till datorer och fakultetsbibliotek till virtuella undervisningsmiljöer (se t.ex. Moodle vid Åbo Akademi), till nätverkstillgång (trådlöst nätverk på universitetsområdet, förbindelse till universitetets privata nätverk hemifrån).

· Policies and funding: Utbildning vid universitet och högskolor kan påverkas av deras verksamhetspolitik (t.ex. krav på att få flera utexaminerade) eller hur bra ekonomist skolan ligger till, t.ex. statligt understöd.

Rowley & Urquhart (2007) tillämpade modellen på tidigare undersökning som gjorts med högskolestudenter. De fann bl.a. att första årets studenters informationsökning hängde mycket på tidsfaktorn och tillgängligheten av information. Google nämndes vara en av den mest använda sökresursen, andra mer traditionella källor användes bara ifall det var ett kriterium från lärarens sida. Äldre studeranden utnyttjade kursböckerna för att få mer bakgrundsfakta, idéer eller användbara söktermer. Faktorer såsom aktualitet och pålitlighet var även något vanligare kvalitetsmässigt bland äldre studeranden.
Gällande informationssökningskurser visade det sig att det inte uppgav någon drastisk förändring på lång sikt i vilka källor de valde (t.ex. elektroniska tidskrifter) förutom då de blev uppmanade och påminda av kursläraren.

Jennifer Berryman (2006) påpekar också i sin undersökning om stopping behaviour (när användaren anser sig ha fått tillräckligt med information) att tidsfaktorn är avgörande. Deadlines orsakar oftast användaren en stor stress. Å andra sidan betyder inte målet att möta en deadline att man lyckats få ihopsamlat tillräckligt med information, eftersom slutprodukten ibland sågs som ofullständig och otillfredsställande (2006).

Studeranden (inom högskolor) tenderar för det mesta att vara satisficers när de söker fram information (Prabha, Connaway, Olszenski & Jenkins, 2007, ss. 85-86). De slutar söka när de anser att informationen är "tillräckligt bra". Studeranden beaktar främst vilka minimumkrav en uppgift har (t.ex. minst x antal sidor och källor, svar på alla forskningsfrågor, deadline) och försöker prestera så de når dem, men inte något mer än vad som behövs. Connaway m.fl. kallar det för rational choice theory, det är alltså frågan om ett rationellt beteende eftersom studenterna för det mesta försöker presterar tillräckligt mycket så de skall klara uppgiften, eller klara igenom en kurs och gå vidare.

Savolainen (2007, s. 614) påpekar samma sak i en vardaglig kontext, människor överlag tenderar att nöja sig med resultat som är tillfredsställande. Han menar att det är möjligt att människor följer denna "good enough" princip för att handskas med informationsöverflöd.

2.2.2 Informationssökning i en vardaglig kontext

Skillnaden mellan informationsbeteendet i vardagliga situationer och den som förekommer inom arbetsmiljön är att människor för det mesta inte ställer lika höga krav på den information de går igenom på fritiden. Människor sätter inte lika mycket tid och energi på att söka fram information eftersom det inte existerar någon press som skulle tvinga dem att hålla sig uppdaterad om allt som sker, man är inte skyldig någon att läsa allting som skrivs. Däremot känner folk kanske mer att de är moraliskt förpliktad att ändå ha koll och en viss uppfattning om vad som skrivs och uttrycks inom media (Savolainen, 2007, s. 613). Det kan vara mer av en princip sak, man följer med nyheterna eftersom "det hör till att man skall göra det".

Savolainen (2007) gjorde 2005 en empirisk undersökning där han intervjuade 20 miljöaktivister i Finland för att få en uppfattning om hur människors informationsbeteende ser ut i en vardaglig kontext och vad deras syn på informationsöverflöd var.

I hans analys av svaren identifierade han två strategier som människor tillämpade mot att handskas med mängden information i samhället: The filtering strategy och The withdrawal strategy.

The filtering strategy

Filtreringsstrategin baserar sig på själva innehållet i informationen. Man gallrar systematiskt bort sådant som är utan intresse, Savolainen skriver att den här taktiken är mer typisk och även nödvändig då det gäller elektroniska källor på nätet. Den stora mängden information på webben kräver att användaren bemästrar en viss informationssökningskompetens för att hitta sådant som är tilltalande för personens smak. Läsningar av tidningar medföljde att läsaren selektivt hoppade över sådant som inte hade något intresse, t.ex. sportdelen i en tidning. Leda eller tristess var också en avgörande faktor som bestämde om informationen var av intresse. Uttjatade händelser eller ämnen som nyhetstidningar ofta rapporterade om regelbundet nonchalerades till sist.

The withdrawal strategy

Här var det frågan om att man medvetet undvek vissa källor för att inte bli stressad av för mycket information. Hurudana källor varierade från person till person i undersökningen. Några valde att undvika tv och nyhetstidningar helt och hållet, andra valde att inte mera svara på telefonförsäljare eller ta emot reklam via posten. Det framkom även från respondenterna att information om katastrofer och orättvisor som det dagligen skrevs om media ignorerades till sist eftersom läsaren inte hade någon inflytelse över dessa händelser, det skapade bara mera stress.

Savolainen skriver att push-tekniken, d.v.s. att man får ett skräddarsytt informationsflöde skickat till sig, t.ex. att prenumerera nyheter via valda RSS-flöden, passar bra in för dem som tillämpar filtreringsstrategin (se även Edmund & Morris, 2000, s. 24). Däremot är det inte så att människor använder antingen endera utav strategierna utan att de kompletterar varandra. För även om man beslutar sig för ett fåtal källor i sin vardag blir man ändå tvungen att filtrerar bort en del av innehållet. Det vanligaste är alltså en man använder en blandning av filtering och withdrawal strategy.

3. METOD

3.1 Val av metod

I min undersökning har jag valt en kvalitativ undersökning eftersom de flesta av mina forskningsfrågor varit av sådan karaktär att hade varit svårt att precisera dem i t.ex. en enkät. Några frågor var avsiktligt öppna för att samtidigt inbjuda respondenterna till en öppen dialog. Respondenternas svar insamlades via enskilda intervjuer under oktober-november 2009. Vid intervjuerna saknades tyvärr möjligheten att banda in diskussionen så datainsamlingen skedde endast med anteckningar under intervjuernas gång. Det har naturligtvis sin dåliga följd, som Nyberg (2000) skriver att det finns en risk att man missar något väsentligt. Därtill förekommer inga direkta citat heller i resultatdelen, respondenternas svar återges endast omformulerat med egna ord.

3.2 Intervjufrågorna

Undersökningen strävade att få en överblick i hur högskolestudenter utför sina informationssökningar både inom sina studier och vardagligt.

Intervjufrågorna (se. Bilaga) var för enkelhetens skull indelade i två kategorier; skolrelaterat och vardaglig nyhetsbevakning,

Satisficing beteendet bland människor som Prabha m.fl. (2007) och Savolainen (2007) beskriver har jag försökt använda som grund i formulering av frågorna.

Det faktum att personerna studerade på olika fakulteter fick jag försöka ta i beaktande också eftersom t.ex. uppsatsskrivning o.dyl. inte är så förekommande på tekniska fakulteten som på humanistiska. Intervjupersonerna uppmuntrades dock att gärna inkludera övriga studier utanför huvudämnet (t.ex. biämnen).

Frågor om vardagligt informationssökande eller hur och varifrån de får sina nyheter har jag baserat mycket på Savolainens artikel och jämfört närmare respondenternas svar med de två strategierna Savolainen tar upp.

Intervjufrågorna innehåller också frågor om hur respondenterna själva upplever fenomenet informationsöverflöd samt hur det kan tänkas påverka dem. Här har jag gett dem fritt utrymme att diskutera deras syn på saken.

3.3 Utförande av undersökningen

Högskolorna har som mål att träna förmåga till självständigt, kreativt och kritisk tänkande. Det förutsätter likväl att studenterna ska inneha en tillräckligt bra informationskompetens i sina studier. Därför fanns det ett intresse att undersöka hur pass kompetenta högskolestudenter faktiskt är och huruvida de upplever den mängd information de stöter på som stressigt eller inte.

Intervjupersonerna bestod av fem personer ur min bekantskapskrets som studerar på högskolenivå så en viss förkunskap fanns om deras bakgrund. Alla fem studerar för tillfället vid Åbo Akademi och har studerat minst tre år redan. Personerna kom från tre olika fakulteter vid Åbo Akademi, Teknologiska fakulteten, Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten och Humanistiska fakulteten. Anna och Cecilia hade redan skrivit färdigt sina kandidatuppsatser, de tre övriga var fortfarande i inledningsfasen av kandidatuppsatsskrivningen (valt ämne, påbörjad litteraturinsamling).

Intervjupersonerna bestod av:

Anna (23 år, svenska); Björn (23 år, biokemi); Cecilia (24 år, historia); Daniel (23 år, processteknik) och Elias (24 år, datavetenskap). (Namnen påhittade)

4. RESULTAT

4.1 Informationsöverflöd och informationshantering inom studierna

4.1.1 Informationssökningsprocessen

Anna

Anna ansåg inte informationssökningen som något särskilt krävande. Det som fick henne att grubbla mest över var att formulera en rubrik eller tema som uppsatsen skulle handla om. Antalet källor beror oftast på uppsatsens omfång och vad man får för deadline. "För en femsidors uppsats är fyra till fem källor helt tillräckligt" gav hon som exempel.
Oftast började hon med att söka på Google för att få bakgrundsinformation om något till en uppsats. Ibland stöter hon på t.ex. D-uppsatser på nätet som handlar om ämnet, varifrån hon ofta utgick från deras källförteckning till vidare läsning. Elektroniska databaser såsom att söka via Nelliportalen kände hon nog till men utnyttjade tjänsten sällan med motivering att navigering på Nelliportalen kändes besvärligt och långsam.

Björn

Uppgifterna som tilldelades varierade gång på gång. Oftast bestod det av att skriva labbrapporter eller dylikt vilket inte krävde att söka fram information på egen hand. Under kursens gång hade de kompendier eller kursböcker att utnyttja ifall de behövde ta reda på något, oftast klarade man sig bra med den metoden. Självständig aktiv informationssökning kunde vara nödvändigt ibland om uppgiften gick ut på att skriva en uppsats (antingen ensam eller i grupparbete). Att söka fram information var inte så svårt tyckte han; Google var nästan alltid det första alternativet; enkelt och lättillgängligt. Nelliportalen använde han nog ganska flitigt också, t.ex. från PubMed databasen kunde han ibland hitta allt han behövde. Hurudana söktermer han använde började oftast med att söka på allmänna termer och gå mot specifikare. Att sammanställa informationen eller att skriva uppsatsen tog inte så länge och ansågs inte vara något bekymmer för honom, däremot att läsa igenom litteraturen tog längre och var ibland en tröttsam process. Ofta hade han lyckats sammanställa en massa information som var i viss mån relevant men att gallra, analysera och tolka informationen i texterna tog tid.

Cecilia

Cecilia menade att det ofta handlade om att formulera rubriker själv, man gick på något seminarium eller föredrag och fick sedan i uppgift att skriva en uppsats om temat som föredraget handlade om. Första steget var enligt henne att bläddra igenom encyklopedier och monografier för att få idéer och inspiration till rubrik och frågeställningar. Den mest tids- och resurskrävande aspekten i sökprocessen för henne är just att researcha, menar hon. Att skriva tar inte så länge. Att läsa igenom innehållsförteckning gjorde hon ofta för att avgöra om källan var relevant, och ifall den var relevant gick hon vidare från litteraturens källförteckning för att få fler relevanta källor men även för att hon ansåg det väsentligt att söka fram primärkällan.

På frågan "När anser du ha tillräckligt med källor" var det svårt att svara på. Antalet källor hängde egentligen mest på att man inom historia strävar att få en syn från olika tidsperioder, det är viktigt att ha källor som är äldre och de som är nyare för att sedan kunna jämföra dem (t.ex. diskrepans mellan olika författare i litteraturen), ju fler källor desto objektivare syn.

Daniel och Elias' kurser var inte av sådan karaktär att det förmådde dem att söka fram information själva. Enligt Daniel räckte det med att läsa igenom kursboken för att få en bättre bakgrundsbild ifall något var oklart. Användning av elektroniska databaser var inte frekvent för deras del. Nelliportalen var bekant och uppfattades som användbar men ansågs inte nödvändig. Daniel tillag att den enda gången han använde Nelliportalen är i samband men litteratursökning för sin kandidatuppsats.

4.1.2 Syn på egen informationskompetens

Enligt alla respondenter ansågs deras informationskompetens vara tillräckligt bra för att hitta det de behöver. Utnyttjandet av booleska kommandon (t.ex. AND, OR, NOT) i elektroniska sökdatabaser var inte något de använde så ofta. Endast Elias påpekade att han känner till booleska kommandon rätt så bra eftersom det är en förutsättning att man skall behärska sådant inom hans huvudämne. Han ansåg sig vara alldeles tillräckligt kompetent att kunna hitta det han behövde.

Hur respondenterna ansåg sin informationskompetens ha förändrats sedan de började studera var svårt att avgöra. Ett tveksamt "jo, jag antar det" var standardsvaret.

På frågan om de utnyttjat informationssökningskurser som universitet bibliotekspersonalen ordnat hävdade tre att de inte gått på någon sådan kurs. Elias motiverade med att han knappast skulle lära sig något nytt som han inte redan visste.

4.1.3 Uppfattningar om Informationsöverflöd inom studierna

Respondenternas svar på frågan "Hur upplever du mängden information inom studierna?" antydde inte att det led av något nämnvärt informationsöverflöd.
Deras beskrivning av känslor de erfar under informationssökningsprocessen relaterade mera till sådant som stress som uppkom utav att möta deadlines eller för många kurser på gång samtidigt. Respondenterna skyllde mera på att det var något de själv orsakat, t.ex. dålig tidsplanering, inte nödvändigtvis informationsöverflöd.
Cecilia reflekterade inte heller direkt på att informationsöverflöd inom studierna var något problem. Hon hävdade att det nog ofta kan bli stressigt, jobbigt och frustrerande att få färdigt något skolarbete före deadline men stressen sågs mer som något positivt. Stressfaktorn hade ofta rollen som "kniven-mot-strupen", någonting som motiverade en att prestera.

4.2 Informationshantering inom en vardaglig kontext

4.2.1 Mediebevakning

Av respondenternas svar kunde man konstatera att de visade en glupskhet för information. Fyra av respondenterna prenumererade på någon dagstidning och olika tidskrifter. Prenumeration på RSS flöden användes flitigt av Anna, Daniel och Elias. Daniel hade en tendens att ständigt börja prenumerera på olika sidor som han fann intressanta vid första ögonblicket. RSS-flödena kom från bl.a. olika nyhetskällor, finska som utländska, samt mycket om sådant som handlade om teknik och IT. Han vill gärna hålla sig uppdaterat om sådant som relaterar till hans huvudämne motiverade han.
Björn sade att han inte hade något intresse av RSS, han fick oftast reda på nyheter på ett indirekt sätt. Han menade att om något är värt att veta får han reda på det via vänner eller via diskussionsforum som han aktivt besöker. Cecilia förlitade sig hellre på att få sitt nyhetsbegär från tryckta dagstidningar och tidskrifter. Användningen av elektroniska resurser föll inte i hennes tycke.

Informationsköande (Information-queing) var mycket vanligt att det uppstod bland respondenterna. Oftast gällde det om dussintals intressanta artiklar på nätet som de sparade som bokmärke för senare läsning. Cecilia hade också högar med läsning ställt på golvet som hon menat läsa igenom när hon fick tid. Överlag spelade det inte så stor roll ifall de inte läste igenom de köande artiklarna. Det fanns inte någon egentlig press på att måsta läsa igenom alla sparade artiklar.

De flesta tyckte att de fick sitt informationsbegär fylld. De ansåg också att de hade rätt så bra koll på händelser i samhället och världen. De som prenumererade på dagstidningar tyckte de fick reda på "det nödvändigaste" som man bör veta. Internet och RSS fungerade mer som komplettering.

Mediebevakning sågs i överlag som en kombination av nöje och rutin. Elias menade att han rutinmässigt grundläste dagstidningen och uppdaterade nyhetsflöden på internet varje morgon, men även resten av dagen blev det vanligt att han satt på datorn och skumläste nyheter samtidigt som han chattade med vänner, lyssnade på musik eller dylikt. Det är "mest ett tidsfördriv eller lite av en hobby".

4.2.2 Filtreringsstrategier

Nyheter som var upprepande och handlade om samma sak blev ofta till en irritation och ignorerades för det mesta eller skumlästes igenom i snabba hast.

Vissa avsnitt (främst i dagstidningar) valdes selektivt bort. De mest impopulära delarna var sådant som sport och ekonomi.

Elias konstaterade att nyheter som är mer eller mindre kopior av varandra (t.ex. information tagen från samma nyhetsbyrå) eller saknar någon egentlig analys (t.ex. endast kortfattat rapportering om en händelse) blev han mest led på. De artiklar som oftast väckte hans intresse var de som mer unika och karaktäriserades av att de var mer djupgående, mer analyserande och utmanande (t.ex. ledarinlägg o.dyl.).

Cecilia uttryckte lite sig lite liknande. Upprepande korta notiser och artiklar var inte särskilt fascinerande. Hon läste gärna om nya upptäckter inom vetenskap och recensioner av böcker och filmer i kulturdelen av tidningar.

4.2.3 Synen på informationsöverflöd i vardagliga situationer

Informationsöverflöd uppfattades inte som något besvärande moment för respondenterna, snarare tvärtom. De flesta tyckte att det är gärna föredrar att ha för mycket information än att ha för lite. Björn var medveten om att det kanske blir svårare att hitta relevant information men att det är ett pris man får betala, det blir mera gallring men i slutändan värt det.

Cecilia led inte direkt av något informationsöverflöd i sin vardag men hon kunde förstå att det kan vara ett allvarligt problem för andra människor ifall det leder till att man tror man måste läsa och kunna allt som skrivs.

Elias påpekade att det inte kan hjälpas om man inte kan följa med och läsa allt, men att han har mer respekt för dem som vill lära sig än de som väljer att ignorera allt.

5. DISKUSSION

5.1 Reflektioner omkring metodutförandet

6. Litteraturförteckning

Allen, D., & Shoard, M. (2005, Januari). Spreading the load: mobiles information and communications technologies and their effect on information overload. Information Research , 10 (2).

Allen, D., & Wilson, T. D. (2003). Information overload: context and causes. The New Review of Information Behaviour Research (4), pp. 31-44.

Bawden, D., & Robinson, L. (2000). A distant mirror?; the Internet and the printing press. Aslib Proceedings , 52 (2), pp. 51-57.

Bawden, D., & Robinson, L. (2009). The dark side of information: overload, anxiety and other paradoxes and pathologies. Journal of Information Science , 35 (2), pp. 180-191.

Bawden, D., Holtham, C., & Courtney, N. (1999). Perspectives on information overload. Aslib Proceedings , 51 (8), ss. 249-255.

Berryman, J. (2006). What defines 'enough' information? How policy workers make judgements and decisions during information seeking: preliminary results from an exploratory study. Information Research , 11 (4).

Buse, J. (2007). Retrieved 10 21, 2009, from För mycket information? -om begreppet Information Overload: http://etjanst.hb.se/bhs/ith//1-97/jb.htm

Disruptive Library Technology Jester. (2008, Oktober 5). Retrieved Oktober 9, 2009, from Clay Shirky on the Need for Better Information Filters: http://dltj.org/article/clay-shirky-on-information-filters/

Edmunds, A., & Morris, A. (2000). The problem of information overload in business organisations: a review of literature. International Journal of Information Managament (20), pp. 17-28.

Eppler, M. J., & Mengis, J. (2004). The Concept of Information Overload: A Review of Literature from Organization Science, Accounting, Marketing, MIS and Related Disciplines. The Information Society (20), pp. 325-344.

Heylighen, F. (1999). Change and Information Overload: negative effects. Retrieved 11 19, 2009, from F. Heylighen, C. Joslyn and V. Turchin (editors): Principia Cybernetica Web (Principia Cybernetica, Brussels): http://pespmc1.vub.ac.be/CHINNEG.html

Hwang, M. I., & Lin, J. W. (1999). Information dimension, information overload and decision quality. Journal of Information Science , 25 (3), pp. 213-218.

Kuhlthau, C. C. (1993). Seeking Meaning: A Process Approach to Library and Information Services (2nd edition ed.). Ablex: Norwood (N.J.).

Nyberg, R. (2000). Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar: med stöd av IT och Internet (4:e upplagan ed.). Lund: Studentlitteratur.

Prabha, C., Connaway, L. S., Olszenski, L., & Jenkins, L. R. (2007). What is enough? Satisficing information needs. Journal of Documentation , 63 (1), pp. 74-89.

Rowley, J., & Urquhart, C. (2007). Understanding student information behavior in relation to electronic information services: Lessons from longitudinal monitoring and evaluation, Part 2. Journal of the American Society for Information Science and Technology , 58 (8), pp. 1162 - 1174.

Savolainen, R. (2007). Filtering and withdrawing: strategies for coping with information overload in everyday contexts. Journal of Information Science , 33 (7), pp. 611-621.

Simpson, C. W., & Prusak, L. (1995). Troubles with Information Overload - Moving from Quantity to Quality in Information Provision. International Journal of Information Management , 15 (6), pp. 413-425.

Tildline, T. (1999). The mythology of information overload. Library Trends , 47 (3), pp. 485-506.

Wilson, P. (1996). Interdisciplinary Research and Information Overload. Library Trends , 45 (2).

Wilson, P. (1995). Unused Relevant Information in Research and Development. Journal of the American Society for Information Science , 46 (1), pp. 45-51.

7. BILAGA

Informationsöverflöd och informationsbeteende inom studier

1. Hurudana typer av uppgifter är vanliga att ni får inom det du studerar?

2. Hurudana källor använder du då du bedriver självständig informationssökning?

3. Hur går du tillväga då du söker fram information?
-Vid elektroniska resurser: Hittar du önskad information snabbt med dina valda söktermer? (Precisionsgrad)

4. Hur avgör du om informationen är relevant? Hur går du tillväga?

5. Hur mycket tid på ett ungefär lägger du ned på att söka fram information?

6. När avgör du att du har tillräckligt med information/källor för din uppgift?

7. Vilka faktorer spelar in när du söker fram information?

7. Hur ser du själv på din informationskompetens?
-Tycker du att den har förbättrats sedan du började studera?

8. Hur upplever du mängden information som förekommer i dina studier?
-Har det lett till några negativa känslor? (stress, svårt att fokusera, nedsatt effektivitet?)

Vardagligt mediabevakande och hur informationsöverflöd upplevs

1. Känner du ett behov att hålla dig à jour vad som rapporteras i media?

2. Vilka källor utnyttjar du för att täcka ditt nyhetsbegär?

3. Använder du RSS-flöden?

4. Uppstår det ofta informationsköande? (Alltså att du sparar t.ex. en eller flera intressanta artiklar för senare läsning)
-Hinner du läsa igenom alla artiklar som du "köat"?
-Blir du stressad över att inte hunnit läsa igenom "kö"-artiklar?

5. Hur mycket tid om dagen tillbringar du med att läsa nyheterna?

6. Anser du att får tillräckligt med information om vad som händer i världen via media?

7. Hur filtrerar du nyheter? Med andra ord, vilken typ av information väljer du att läsa och inte läsa? Varför?

8. Hur upplever du informationsöverflöd sådär vardagligt? Påverkar det dig överlag på ett bra sätt? Dåligt sätt? Liktgiltigt?

Please be aware that the free essay that you were just reading was not written by us. This essay, and all of the others available to view on the website, were provided to us by students in exchange for services that we offer. This relationship helps our students to get an even better deal while also contributing to the biggest free essay resource in the UK!